under ytan

sorgen håller mitt huvud under vattnet
finner inte ytan igen
drar efter andan
men sjunker bara djupare ner

mitt liv förlorar fotfäste
när du var här fanns ju vi
du kunde inte stanna
det visste vi båda två

min längtan har förändrats
i den finns bara du
ser inte ljuset i livet
sorg är allt jag har

du somnade in i min famn
precis som du önskat
sista andetaget tog vi tillsammans
jag har inte andats sen dess

allt jag saknar är du
led mig mot ytan igen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0