ewaarlebrant

I ekot av tystnaden befinner jag mig
letar efter mitt hjärtas spillror
utan ett ögas blick stängdes själens dörr
dina kärlekslösa ord sa mig allt
du hade lämnat oss för länge sedan
vem är hon som har din kärlek
hon som borde vara jag
du vill inte ha mig i din närhet
vi finns inte längre nu
min kärleks längtan trasas
du lät mig falla
där är jag nu
letandes efter hjärtats spillror
dina steg ur mitt liv har tystnat
Ewa Ärlebrant

Kom sätt dig här hos mig
låt din hand vila i min
jag ser dina plågor i ögonvrån
känner din smärta inom mig

var inte rädd, jag vakar här
dina tårar får falla
finns här hos dig
jag går inte min väg

låt mig smeka din trötta kind
hör mina ord av tröstande slag
låt dina ögon sluta sig
fall i läkande sömn

jag är här, min kära
kärlekens själ sörjer din kamp
ljuset skymtar i gryningen
nattens timmar ger oss hopp
Ewa Ärlebrant

I skuggan av vårt forna vi
hittar jag mig själv i sorg
själen flyr sitt onda jag
aldrig är det vi igen

trasig vandrar jag omkring
vet inte vilken väg jag ska gå
lovade dig att leva mitt liv
nu vet jag inte hur

allt gick så fort
tiden blev knapp
krampaktigt höll vi oss fast
vi drogs isär utan ett val

allt som var är borta nu
kvar är bara jag
du somnade stilla
din hand i min

Längtan skaver i hjärtats sår
blödande ligger jag i mörkret
får ingen luft
saknaden krampar i mitt bröst
ensamheten är mig nu närmast
aldrig mera är det vi
inget mera är nu
all den kärlek vi levde
förlorad i strid
din sista vila är i din grav
min kamp blir att leva
allt utan dig