Visst är det patetiskt??!!

Satt häromdagen och spånade lite på en hmpf, 40-års fest. Vad som skulle bjudas på, vart & vilka som ev skulle kunna tänkas komma.
Jag höll på att börja tjuta. Jag har inga vänner!!
Det är inte riktigt rätt, jag har bästa vänner men de är ju nära släkt. Jag menar vänner utanför den kretsen, gamla vänner från längre tid tillbaka.
Jag har ett par (2) nyare vänner som nog gärna kommer, men var tog de gamla vägen?
Jag kände mig så liten faktiskt, som om att vara untanför på lekis. Nog är det tragiskt.
I mitt förra liv så "släppte" jag mina gamla vänner utan att kämpa mera för en kontakt. I mitt dåvarande liv fanns ju många flickvänner till killkompisarna i gänget. Men vad hände vid skilsmässan? Jo, inte var de mina vänner längre. De valde att inte vara vänner längre.

Så vad har vi lärt oss av detta? Jo, håll fast vid dina vänner även i ett förhållande. De är värdefulla. Visst kan man ha gemensamma vänner men håll fast och vårda dina vänner.
Kramar & kärlek

Kommentarer
Postat av: wania

hemma!alla hälsar.du skriver otroligt vackra dikter, men för tjyven skriv en som man kan skratta med. för trots allt är livet inte bara dåligt.

älskar dig så mycket.

2009-02-28 @ 17:48:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0